Kan man flyga med åderbråck?

Många med åderbråck funderar på om det är säkert att flyga – och om det kan förvärra besvären. Det korta svaret: ja, du kan flyga, men det finns anledning att förbereda sig ordentligt inför resan, särskilt vid längre flygningar.

Varför kan flygning vara ett problem?

Under en flygresa sitter du stilla länge med benen nedåt i ett kabinklimat med lägre lufttryck och låg luftfuktighet. Det är framför allt immobiliseringen som påverkar blodflödet i benen och ökar risken för svullnad och obehag. För den som redan har nedsatt venöst återflöde – som vid åderbråck – blir dessa förutsättningar extra besvärliga.

Vid uttalade åderbråck finns en något ökad risk för ytlig ventrombos (blodpropp i hudnära ven). Åderbråck är faktiskt den vanligaste predisponerande faktorn för ytlig ventrombos i benen, även om absolutrisken vid en enskild flygning är låg. Det är viktigt att skilja detta från djup ventrombos (DVT), som är allvarligare och kräver medicinsk bedömning.

Hur påverkar kabintrycket venerna?

På hög höjd sänks lufttrycket i kabinen, vilket motsvarar förhållandena vid ungefär 2 000–2 500 meters höjd. Det lägre syretrycket och den låga luftfuktigheten är faktorer som tillsammans med långvarigt stillasittande kan bidra till sämre cirkulation. Var och en av dessa faktorer var för sig anses dock ha begränsad betydelse – det är framför allt immobiliseringen, ofta i kombination med andra individuella riskfaktorer, som är den drivande mekanismen bakom flygrelaterad venös tromboembolism.

För den som har friska vener orsakar detta sällan problem på kortare flygningar. Men för den som redan har försvagade venklaffar kan effekten bli märkbar – benen känns tyngre, svullnar upp och kan värka under och efter resan.

Spelar flygresans längd roll?

Ja, restiden har stor betydelse. Enligt Världshälsoorganisationens WRIGHT-projekt fördubblas risken för venös tromboembolism vid resor som varar över fyra timmar, och risken ökar med flygtidens längd. Den absoluta risken är samtidigt låg – ungefär 1 per 6 000 långdistansresor hos i övrigt friska individer.

Kortare inrikesflygningar på en till två timmar innebär en mycket begränsad risk för de flesta med åderbråck. Det är framför allt långdistansflygningar, eller flera flygningar i tät följd, som motiverar extra försiktighetsåtgärder.

Värt att veta är också att den något ökade risken för djup ventrombos kvarstår i upp till två till fyra veckor efter en långresa. Det är därför viktigt att vara uppmärksam på symtom inte bara dagarna efter, utan flera veckor framåt.

Gör du en lång flygresa med ett eller flera mellanlandningsstopp bör du passa på att röra på dig aktivt under varje uppehåll i stället för att fortsätta sitta stilla i terminalen.

Vilka individuella faktorer ökar risken?

Åderbråck är en bidragande faktor men sällan den viktigaste. Andra faktorer som väger minst lika tungt – och som kan kombineras med varandra – inkluderar övervikt (en av de starkaste riskfaktorerna), tidigare blodpropp, östrogenbehandling eller p-piller, graviditet, nyligen genomgången kirurgi, ålder över 40 år, samt ärftliga koagulationsrubbningar som faktor V Leiden. Den som har flera av dessa faktorer bör tala med läkare inför längre flygresor.

Vad kan du göra för att minska risken?

Före resan

• Rådgör med din läkare om du har uttalade åderbråck, tidigare haft blodpropp eller har andra riskfaktorer.
• Skaffa graderade resekompressionstrumpor (klass I eller II) anpassade för flygning. En större randomiserad studie (LONFLIT 2) visade en kraftigt minskad förekomst av symtomfri DVT i högriskgruppen som använde knähöga kompressionsstrumpor under långdistansflyg.
• Undvik långa perioder av stillasittande dagen före resan.

Under flygresan

• Res dig och rör på dig minst en gång per timme om förhållandena tillåter.
• Gör rörelseövningar med fötterna och anklarna i sätet (se nedan).
• Drick tillräckligt med vatten under flygningen och var sparsam med alkohol.
• Bär kompressionsstrumpor under hela resan.
• Välj om möjligt en gångplats så att du enkelt kan sträcka på benen.

Efter resan

• Ta en promenad så snart du landat.
• Höj benen en stund när du kommit fram för att underlätta återflödet.
• Var uppmärksam på ökad svullnad, ömhet eller rodnad i ett ben de följande två till fyra veckorna.

Enkla övningar du kan göra i sätet

Du behöver inte resa dig för att hålla blodet i rörelse. Dessa övningar går att göra diskret utan att störa grannpassagerarna:

• Tåhävningar – lyft hälarna upprepade gånger medan tårna är mot golvet.
• Hälhävningar – lyft tårna upprepade gånger medan hälarna är mot golvet.
• Knälyft – lyft knäna omväxlande mot bröstet några gånger.

Gör övningarna under några minuter varje timme så håller du vadmuskelpumpen aktiv under hela resan.

När ska du inte flyga utan läkarbedömning?

Sök råd hos specialist om du nyligen opererats för åderbråck, har aktiva bensår, tidigare haft blodpropp eller har flera riskfaktorer i kombination. En enkel konsultation kan ge dig trygghet inför resan och hjälpa dig att avgöra om ytterligare försiktighetsåtgärder, som blodförtunnande behandling, behövs.

Märker du efter hemkomst att ett ben är påtagligt svullet, varmt eller ömt på ett sätt som tydligt skiljer sig från det andra – sök vård samma dag. Det kan vara tecken på en djup ventrombos som kräver snabb behandling. Var uppmärksam på dessa symtom i upp till fyra veckor efter en långresa.

Hur kan Narva Åderbråckscenter hjälpa dig?

På Narva Åderbråckscenter har vi sedan 2004 behandlat tusentals patienter med åderbråck och har lång erfarenhet av att ge råd inför situationer som resor, träning och vardagsliv med venösa besvär. Vi vet att livet inte stannar upp för att man har åderbråck – och vår uppgift är att se till att du kan leva precis som du vill, med rätt stöd och behandling.

Vid en förundersökning hos oss går vi igenom dina besvär, undersöker venerna med ultraljud och ger konkreta råd anpassade efter just din situation – inklusive vad som gäller inför flygresor.

Vi finns på flera orter i Sverige. Kontakta oss för att boka en tid – ingen remiss krävs.