Hur vet man om man har djupa åderbråck?

När vi tänker på åderbråck, föreställer vi oss ofta svullna och slingrande vener som syns tydligt på huden, särskilt på benen. Åderbråck påverkar det ytliga vensystemet, inte det djupa vensystemet. Därför finns det ingenting som heter djupa åderbråck. Om du upplever symtom men inte ser tydliga tecken på huden kan det dock fortfarande vara ett problem i det ytliga vensystemet som kräver uppmärksamhet.

Vad är åderbråck?

Åderbråck är utvidgade vener i det ytliga vensystemet som orsakas av defekta venklaffar. Dessa klaffar, som normalt förhindrar att blodet flödar bakåt, kan bli skadade eller försvagade, vilket leder till att blod ansamlas och venerna utvidgas. Åderbråck är inte relaterade till det djupa vensystemet, som är ansvarigt för huvuddelen av blodåterflödet från benen till hjärtat.

Vad orsakar åderbråck?

Flera faktorer kan bidra till utvecklingen av åderbråck i det ytliga vensystemet:

• Ärftlighet: En familjehistoria av åderbråck ökar risken markant.
• Långvarigt stående eller sittande: Att stå eller sitta stilla under långa perioder kan öka trycket i venerna.
• Graviditet: Ökad blodvolym och hormonella förändringar under graviditeten kan påverka det ytliga vensystemet.
• Övervikt: Extra kroppsvikt lägger mer tryck på venerna i det ytliga vensystemet.
• Ålder: Risken ökar med åldern då venklaffarna kan försvagas.

Symtom på åderbråck i det ytliga vensystemet

Åderbråck i det ytliga vensystemet kan ge både synliga och osynliga symtom. Vanliga tecken inkluderar:

• Synliga utbuktande slingrande vener: Oftast på benen.
• Tyngdkänsla eller värk i benen: Speciellt efter långvarigt stående eller sittande.
• Svullnad: Vanligtvis kring anklar och vader.
• Missfärgning av huden: Mörkare områden kan utvecklas på benen (hemosiderinavlagring).
• Bensår: I svårare fall kan bensår uppstå som följd av kroniska venproblem.

Hur diagnostiseras åderbråck?

Diagnos av åderbråck i det ytliga vensystemet sker med hjälp av:

• Ultraljud (duplexundersökning): För att kartlägga blodflödet och identifiera defekter i det ytliga vensystemet.
• Fysisk undersökning: En specialist kan visuellt bedöma och känna på venerna.

Risker med obehandlade åderbråck

Om åderbråck lämnas obehandlade kan det leda till:

• Kronisk venös insufficiens: Ett tillstånd som kan orsaka långvariga symtom som svullnad och missfärgning.
• Bensår: Svårläkta sår som kan uppstå på grund av dålig venfunktion.
• Blodproppar i ytliga vener (tromboflebit): Inflammation och blodproppar kan utvecklas i de ytliga venerna.

Behandling av åderbråck

Det finns effektiva behandlingar som kan lindra symtomen och minska risken för komplikationer:

• Kompressionsstrumpor: För att förbättra blodflödet och minska svullnad.
• Skleroterapi: En behandling där ett läkemedel injiceras i venen för att få den att kollapsa och försvinna.
• Endovenös laserbehandling (EVL): En minimalt invasiv metod där en laser används för att stänga av skadade vener.
• Flebektomier: För att nå ett komplett resultat såväl medicinskt som estetiskt kan man ibland behöva plocka bort de synliga bullarna med en så kallad virknålsteknik.
• Kirurgi: I svårare fall kan venerna behöva tas bort genom kirurgi.

Förebyggande av åderbråck

För att minska risken för att utveckla åderbråck kan du:

• Motionera regelbundet: Promenader och cykling förbättrar blodcirkulationen.
• Undvika långa perioder av stillasittande eller stående: Rör på dig regelbundet.
• Håll en hälsosam vikt: Minskar trycket på venerna.
• Använd stödstrumpor: Kan förbättra blodflödet i det ytliga vensystemet.

När ska du söka hjälp?

Om du upplever symtom som tyngdkänsla, värk, svullnad eller synliga åderbråck är det viktigt att kontakta en specialist. Tidig diagnos och behandling kan förhindra komplikationer och förbättra din livskvalitet.