Hur vet jag om jag har åderbråck?
Många människor misstänker att de har åderbråck men är osäkra på symtomen. Det är lätt att förväxla åderbråck med synliga blodkärl eller ådernät.
I den här artikeln går vi igenom hur du själv kan känna igen åderbråck, vilka symtom du bör vara uppmärksam på, när det är dags att söka vård och vilka behandlingsalternativ som finns.
Vad är åderbråck?
Åderbråck är vidgade och slingriga vener som uppstår när venklaffarna inte fungerar som de ska. I stället för att transportera blodet effektivt tillbaka till hjärtat blir trycket i venen för högt och kärlet vidgas.
Åderbråck förekommer oftast på benen eftersom blodet måste pumpas mot tyngdkraften. De kan vara både synliga och kännbara, och ibland orsaka besvär som påverkar vardagen.
Vanliga tecken på åderbråck
Du kan misstänka att du har åderbråck om du känner igen något av följande:
- Synliga, slingriga blodkärl – vener som buktar ut från huden.
- Tunga eller trötta ben – en känsla som förvärras efter långvarigt stående eller sittande.
- Svullnad kring fotleder och vader – särskilt framåt kvällen.
- Smärta, värk eller kramper i benen – ofta på natten.
- Klåda eller hudförändringar – huden kan få missfärgningar eller eksem.
Skillnaden mellan åderbråck och ådernät
Många blandar ihop åderbråck med ådernät. Ådernät är små, ytliga blodkärl som syns som röda eller blå spindelnätsliknande linjer på huden. De är främst ett kosmetiskt problem och ger sällan symtom.
Åderbråck däremot är större, mer framträdande och kan ge både fysiska besvär och långsiktiga komplikationer om de inte behandlas.
Riskfaktorer för att utveckla åderbråck
Det finns flera faktorer som ökar risken för åderbråck:
- Arv – om dina föräldrar har åderbråck är risken större att du själv får det.
- Ålder – venklaffarna försvagas med tiden.
- Kön – kvinnor drabbas oftare, bland annat på grund av hormonförändringar och graviditet.
- Livsstil – stillasittande arbete, långvarigt stående eller brist på motion ökar risken.
- Övervikt – extra belastning på benen kan bidra till att venerna vidgas.
När ska jag söka vård?
Många lever med åderbråck utan att söka hjälp, men det är klokt att kontakta en specialist om du:
- Upplever smärta, tyngdkänsla eller svullnad som påverkar din vardag.
- Har nattliga kramper eller återkommande klåda kring åderbråcken.
- Ser hudförändringar, missfärgningar eller eksem på benen.
- Plötslig smärta och rodnad över något av åderbråcken.
Att söka hjälp i tid kan förebygga mer allvarliga komplikationer, som bensår eller blodproppar.
Hur ställs diagnosen?
Hos en kärlkirurg görs alltid en klinisk undersökning. Vanligtvis kompletteras den med en ultraljudsundersökning (duplex), där läkaren kan kartlägga blodflödet och avgöra vilka vener som är drabbade. Detta är avgörande för att välja rätt behandling.
Behandlingsalternativ vid åderbråck
Om du får en diagnos på åderbråck finns flera moderna och effektiva behandlingar. På Narva Kirurg används tre metoder som ofta kombineras:
- Endovenös laserbehandling (EVLA) – stänger venen inifrån med värmeenergi.
- Skumbehandling (skleroterapi) – ett läkemedel injiceras i kärlet så att det med tiden förtvinar.
- Minimalt invasiv virknålsteknik – åderbråck avlägsnas genom små hål i huden.
Läs mer om våra metoder för åderbråcksbehandling här.
Kan jag själv förebygga åderbråck?
Även om arv och ålder är starka riskfaktorer finns det saker du kan göra för att minska risken eller lindra symtomen:
- Motionera regelbundet, gärna promenader eller cykling.
- Undvik att stå stilla länge – försök röra på dig under dagen.
- Vila benen i högläge när det är möjligt.
- Använd kompressionsstrumpor vid behov.
- Behåll en hälsosam vikt.
Sammanfattning
Du kan misstänka att du har åderbråck om du ser slingriga vener på benen eller upplever symtom som svullnad, värk och tyngdkänsla. Skillnaden mot ådernät är att åderbråck ofta ger fysiska besvär och bör bedömas av läkare.
Genom undersökning och ultraljud kan diagnosen bekräftas, och med moderna metoder kan åderbråck behandlas effektivt.
Att söka hjälp i tid gör stor skillnad – både för din hälsa och för din livskvalitet.