Åderbråck

Hem / Åderbråck

Åderbråck

Åderbråck förekommer hos cirka 30-40 % av befolkningen, d.v.s. var tredje person. Det drabbar lika många män som kvinnor. Åderbråck är vidgade vener på benen. Det kan röra sig om några få till stora nystan av vener.

Uppkomsten av åderbråck beror på att venernas klaffar, som normalt transporterar blodet tillbaka till hjärtat, inte håller tätt. Klaffarna har glidit isär och blodet blir kvar i benen med ett ökat tryck i benet och i venen, som vidgar sig som synliga åderbråck.

De flesta människor upplever åderbråck som kosmetiskt störande och vill därför få bort dem. De kan också orsaka symptom som tyngdkänsla, svullnad, dragningar, krypningar och klåda. I svåra fall kan hudförändringar, eksem och till och med bensår uppstå. I vissa fall kan Landstinget finansiera din åderbråcksbehandling, läs mer om detta HÄR.

På Narva Kirurg Center är vi specialister på åderbråck.

Se artikel om behandlingsmetoder från Läkartidningen 2016.

För information kring behandling, klicka HÄR.
Har du frågor eller önskar boka tid, klicka HÄR.

Anatomi & fysiologi

Kroppens blodomlopp och kärlsystem består av artärer och vener. Artärerna förser kroppen med syrerikt blod och venerna återför det syrefattiga blodet till hjärtat och lungorna för att på nytt syresättas.

Inne i venerna på benen finns klaffar vars mekanism är att förhindra att blodet rinner tillbaka ned i benet på dess väg upp mot hjärtat. Klaffarna behövs eftersom trycket i vener är lägre än i artärer. När vi använder underbenets muskler underlättas blodflödet upp mot hjärtat.

Venerna består av två system i benen, ett djupt och ett ytligt. Det djupa systemet är det viktiga i vilket det mesta blodflödet går. Det är sällan fel på detta.

Mellan det de båda systemen finns förbindelser som kallas perforanter. Dessa hjälper till att omfördela blodet till det djupa systemet när huvuddelen av det ytliga vensystemet tagits bort.

Åderbråck – Patofysiologi

Det är i det ytliga systemet som åderbråck kan uppstå. Det är ett problem som är mycket vanligt och ca 30 % av befolkningen lider av detta. Men som tur är kan vi klara oss utan dessa ådror.

Ett åderbråck uppstår när det har bildats en defekt i klaffarna. Kärlväggarna är vidgade så att klaffarna inte når varandra och därmed förlorar de sin förmåga att hindra blodet att rinna tillbaka.

Den ökade blodmängden ger ett högre tryck i benen och venerna. De ytliga ådrorna på benen kan då börja puta ut och blir slingriga och synliga vilket kan uppfattas som kosmetiskt störande.

Blodflödet med utbytet av syre och slaggprodukter försämras, vilket kan medföra sämre hudkvalitet och svullnad. I svåra fall kan hudförändringar och till och med bensår uppstå.

Diagnos av åderbråck

Subjektiva symptom
Dessa kan variera från person till person, från att inte ha några problem alls till svåra symptom.

  • Tyngdhetskänsla
  • Trötthetskänsla
  • Kramper
  • Pirrningar
  • Domningar
  • Klåda
  • Krypningar
  • Smärta

Klinisk bild
De objektiva fynd som framkommer vid undersökningen kan även bero på andra sjukdomstillstånd.

  • Svullnad
  • Eksem
  • Hudförändringar
  • Läkta bensår
  • Bensår
  • Spontana blödningar
  • Vidgade vener

Ultraljud
Ultraljudundersökning görs alltid vid första besöket. Man får då en god uppfattning om venernas klaffar och anatomi. Dessutom kan man också se om de djupa venerna är påverkade.

Klassificering av åderbråck

Man kan dela in åderbråck i olika klasser. Detta görs för att man skall kunna beskriva och jämföra de olika tillstånden.

  • C1 Endast ådernät
    ådernät
  • C2 Åderbråck
    åderbråck
  • C3 Svullnad
    Svullnad
  • C4 Hudförändringar
    hudförändringar
  • C5 Läkta bensår
    läkta bensår
  • C6 Bensår
    Bensår


För att landstinget skall stå för behandlingskostnaderna gäller klass C4-C6, läs mer om Landstingsfinansierad vård HÄR. Önskar Du boka tid för konsultation, eller har Du övriga frågor, kontakta oss HÄR.

 

Vanliga frågor om åderbråck och ådernät

Är åderbråck farligt?
Svar: Nej, generellt är åderbråck inte farligt utan snarare missprydande och estetiskt störande, samt kan ge viss svullnad och tyngdkänsla i benen.

Är åderbråck ärftligt?
Svar: Ja, det finns en ärftlig komponent. Det finns dock många som får åderbråck utan att någon förälder har åderbråck. Och det finns de där föräldrarna har åderbråck men där barnet/barnen inte utvecklar det.

Kan man bota åderbråck genom att använda stödstrumpor?
Svar: Nej, stödstrumpor botar inte åderbråck.

Garanterar ni att åderbråcken försvinner efter operation?
Svar: Ja, vid åderbråcksbehandling garanterar vi att de åderbråck vi kommit överens om att ta bort försvinner. Vi erbjuder alltid gratis komplettering vid behov. Ådernät däremot kan vi inte garantera försvinner.

Finns det några risker med operation?
Svar: Med alla medicinska och kirurgiska ingrepp finns risker. I detta fall är riskerna dock väldigt små och de få komplikationer som kan uppstå är oftast lindriga och snabbt övergående. Infektion i instickshålen kan förekomma exempelvis. Du kan alltid ringa oss om du misstänker att du drabbats av infektion eller annan komplikation.

Kan man opereras under graviditet eller amning?
Svar: Nej, vi opererar inte gravida. Ammar du däremot och har möjlighet att pumpa ut bröstmjölk är operation möjlig.

Kan man leva utan de ådror man tar bort?
Svar: Ja, kärlen som tas bort är förhållandevis små och finns i ditt ytliga vensystem. Kroppen kompenserar enkelt genom att blodet väljer andra vägar (andra välfungerande kärl).

Kan jag vara trygg i att personalen är tillräckligt kompetent?
Svar: Ja, hos oss jobbar enbart legitimerad personal. Läkarna har specialistkompetens inom kärlkirurgi och sjuksköterskorna som assisterar på operation har erhållit specialistutbildning inom åderbråcksbehandling. Hela personalstyrkan uppdaterar sig dessutom regelbundet årligen genom att medverka på kongresser, föreläsningar och annan relevant fortbildning. Du kan därför vara helt trygg hos oss och vara säker på att träffa kompetent personal som kommer ta väl hand om dig.

Läs mer om åderbråck, klassificering och fysiologi.

Inför operation

Hur ska jag förbereda mig inför operation?
Svar: Förberedelserna inför din operation är få och enkla. Duscha innan du kommer. Vi rekommenderar smärtstillande tabletter (Paracetamol) att ta i hemmet några timmar före din operation för maximal smärtlindring. Vi rekommenderar även att du ber en anhörig hämta dig efter operation, alternativt ta taxi hem med tanke på den medicinering du får under operation.

Vad ska jag ta med mig till kliniken operationsdagen?
Svar: Vi rekommenderar att du tar med dig löst sittande byxor (förslagsvis mjukisbyxor) och rymliga skor. Detta med anledning av det bandage du kommer att få lindat runt benet/benen och ner på foten.

Jag äter mediciner, påverkar det operationen?
Svar: Om du uppgett vilka läkemedel du äter vid ditt nybesök och läkaren inte påtalat något äter du dina mediciner som vanligt på operationsdagen. Är du osäker kan du alltid ringa oss.

Kan jag ta med en anhörig?
Svar: En anhörig är välkommen att vänta i entrén men får dessvärre inte följa med till operationsavdelningen eller medverka under operation.

Under operation

Blir jag sövd?
Svar: Nej, du kommer inte att bli sövd. Du får istället en infart i armen (PVK) där vi ger bedövning för smärtlindring samt sederande läkemedel. Sederande läkemedel gör de flesta lite trötta och ”groggy”. Läkemedlen är snabbverkande och effekten går snabbt ur kroppen vilket gör att du vid tid för hemgång kommer vara pigg igen.

Hur lång tid tar operationen?
Svar: En normallång operation tar mellan 45 och 75 minuter beroende på behandlingsmetod. Efter operation serveras du fika innan du är redo att åka hem.

Gör operationen ont?
Svar: Somliga tycker att bedövningssticken som är nödvändiga att göra på benet/benen känns. Men så fort dessa är avklarade är du bedövad och resterande behandling bör inte kännas någonting. Mer smärtlindring går att ges vid behov och vi strävar alltid efter att du ska vara så smärtfri och tillfreds som möjligt.

Läs mer om de olika behandlingsmetoderna.

Efter operation

Kommer jag ha ont efter operation?
Svar: Efter operation är de flesta smärtfria, eventuellt kan viss ömhet upplevas 1-2 dagar. Detta är övergående och kräver sällan smärtstillande medicinering.

När har ärren efter operationen läkt helt?
Svar: De små stickhålen/ärren på benet/benen brukar ha läkt inom 3-4 veckor efter operation. I viss fall kan det ta längre tid. Undvik att sola benen tills ärren läkt helt för att minska risk för bestående ärr.

Kan jag jobba dagen efter?
Svar: Ja, du kan jobba dagen efter. Vi rekommenderar att sätta benen i högläge om du upplever svullnad. I övrigt kan du leva som vanligt.

Behöver jag bli sjukskriven?
Svar: Nej, du kan jobba som vanligt efter din operation.

Behöver jag använda stödstrumpor?
Svar: Vi rekommenderar att använda stödstrumpor dagtid i en vecka efter operation. Önskar du använda de längre är detta inte på något sätt dåligt. Du gör vad som känns bäst.

Är fysisk aktivitet bra?
Svar: Ja, fysisk aktivitet ökar blodcirkulationen vilket påskyndar läkning så att promenera och röra på sig är positivt, med undantag för de första två dygnen då bandaget sitter på. Då är kortare promenader att föredra samt att ha benen i högläge vid stillasittande för att minska svullnad.

När kan jag sola benen?
Svar: Du kan sola så fort de små stickhålen/ärren läkt ihop. Detta för att förebygga bestående ärr.

När kan jag flyga?
Svar: Du kan flyga efter att du tagit bort bandaget, det vill säga två dygn efter din operation.

Du kan alltid kontakta oss om du har frågor och funderingar, klicka HÄR.

ÅDERNÄT

Kan ni garantera resultat efter ådernätsbehandling?
Svar: Nej, trots att vi använder den främsta och bästa metoden (sklerosering) på marknaden så kan inte resultat garanteras. Forskarna världen över är fortfarande oförstående kring varför vissa får goda resultat och andra inte. Det är dock fastställt och allmänt känt att läkemedlet vi behandlar ådernät med (Aethoxysklerol) är den behandlingsform som ger bäst resultat.

Hur många behandlingar krävs för fullt resultat?
Svar: Som beskrivet ovan kan vi aldrig garantera resultat oavsett hur många behandlingar du gör, men ca 70% av patienterna upplever sig nöjda efter 1-3 behandlingar. Det finns dock de som inte ser resultat trots upprepade behandlingar.

Gör behandlingen ont?
Svar: Individuell upplevelse. Från ”getingstick” till viss grad av obehag. Behandlingen är inte helt smärtfri.

Hur lång tid tar det innan man ser resultat efter behandling?
Svar: Blodkärlen bleknar med tiden och du kan se fullt resultat efter ca tre veckor.

Hur länge ska jag undvika solen efter behandling?
Svar: Så länge du ser små ärr/prickar från insticksställena på benen bör du undvika solen. Dessa brukar ha försvunnit efter ca en vecka.

Behöver jag förbereda mig någonting innan behandling?
Svar: Nej, du behöver inte förbereda dig inför din ådernätsbehandling förutom att du måste ha genomgått rutinmässig ultraljudsundersökning hos en läkare före behandling. Du kan boka tid för detta hos oss, klicka HÄR.

Hur lång tid tar en behandling?
Svar: En behandling tar ca 45 minuter beroende på mängden ådernät.

Hur lång tid behöver det gå mellan behandlingarna?
Svar: Det bör gå 4-6 veckor mellan behandlingarna.

Vem utför behandlingen?
Svar: Legitimerade och specialistutbildade sjuksköterskor utför behandlingen. I undantagsfall utför läkaren behandlingen.

Kan jag jobba samma dag?
Svar: Ja, du kan gå tillbaka till jobbet direkt efter behandlingen. Behandlas du under sommaren kan mörka strumpbyxor eller långbyxor vara att föredra då benen första dygnet kan se något svullna, prickiga och röda ut.

Vad ska jag tänka på direkt efter behandlingen?
Svar: Infektionsrisken är störst första dygnet så undvik parfymerad kräm, bastu, pool och liknande aktiviteter som kan medföra ökad risk för infektion. Hård träning kan undvikas första dagen, dock är promenad bara positivt för att öka blodcirkulationen och påskynda läkning. Om det kliar på benen timmarna efter behandling kan receptfritt antihistamin köpas på Apoteket vilket kan lindra klådan något. Denna klåda är dock förväntad, helt ofarlig och övergående.

Läs mer om ådernät.

Auktoriteter på vårt område

Vår personalstyrka består av välutbildade och erfarna läkare och sjuksköterskor med åderbråck som specialitet. Läs mer om våra anställda här.

Stefan Nydahl är läkare, docent och medicinskt ansvarig på Narva Kirurg Center. Stefan är en av förgrundsgestalterna inom modern åderbråcksbehandling och har många års erfarenhet av att arbeta med avancerad artärkirurgi.