Skillnad mellan åderbråck och ådernät
Många som ser förändringar på benens hud är osäkra på om det rör sig om åderbråck eller ådernät. Båda beror på problem i benens vener, men det finns tydliga skillnader – i utseende, orsak och vilken behandling som passar bäst. Här reder vi ut begreppen.
Vad är åderbråck?
Åderbråck är förstorade, buktande vener som syns tydligt under huden, ofta på insidan av vaden eller låret. De uppstår när klaffarna i de ytliga venerna slutar fungera, vilket gör att blodet samlas och venen vidgas. Åderbråck kan ge fysiska besvär som tyngdkänsla, värk, svullnad och kramper, särskilt efter att ha stått eller suttit länge.
Vad är ådernät?
Ådernät, ibland kallat ”spindelådror” eller ”spider veins”, är mycket mindre, ytliga blodkärl som syns som ett rött, blått eller lila nät strax under hudytan. De sitter i de allra minsta venerna, inne i huden, och ger sällan fysiska besvär. För de flesta är ådernät ett rent kosmetiskt problem, även om en del upplever lätt klåda eller sveda i området.
De viktigaste skillnaderna
Åderbråck är förstorade, buktande vener, minst 3 mm i diameter, som ligger i underhuden och ofta kan kännas som knölar under huden. De ger fysiska besvär som värk, tyngdkänsla och svullnad, eftersom det handlar om ett faktiskt flödesproblem i de större venerna.
Ådernät är betydligt tunnare, under 1 mm i diameter, och ligger ytligt inne i huden. De syns som ett rödblått eller lila nätmönster men ger sällan några fysiska symtom. För de allra flesta handlar det om ett kosmetiskt önskemål, även om enstaka personer upplever lätt klåda eller sveda i området.
Mitt emellan finns ofta något större, blåaktiga kärl som ligger strax under ådernätet och fungerar som matarkärl till det. De syns som tunna blå streck men buktar inte. De har betydelse vid behandling: åtgärdas inte matarkärlet kommer ådernätet ofta tillbaka.
Båda tillstånden sitter vanligast på vaderna eller låren, men kan även uppstå på andra delar av kroppen.
Kan man ha båda samtidigt?
Ja, det är vanligt att ådernät och åderbråck förekommer samtidigt, eftersom båda kan bero på samma bakomliggande klaffinsufficiens i venerna.
Att ha ådernät betyder däremot inte att åderbråck är på väg. De allra flesta som har ådernät utvecklar aldrig åderbråck. Tillstånden hör till samma sjukdomsgrupp och kan hänga ihop, men det ena är inte ett förstadium till det andra.
Det omvända sambandet är viktigare att känna till. Ådernät kan ibland matas av ett läckage längre upp i benets vener, som inte syns på hudytan. Behandlas då bara de synliga kärlen finns orsaken kvar, och resultatet blir kortvarigt. Därför görs en ultraljudsundersökning när det finns tecken på underliggande venproblem.
Behandlas de på samma sätt?
Nej, behandlingen skiljer sig åt eftersom kärlen ligger på olika djup och har olika storlek:
Åderbråck behandlas med endovenös laserbehandling, skumbehandling (sklerosering) eller en minimalt invasiv teknik där åderbråcksknölarna avlägsnas genom millimeterstora hål – ofta i kombination, beroende på hur omfattande åderbråcken är.
Ådernät behandlas med sklerosering: en mycket fin nål används för att injicera ett kärlretande ämne i de ytliga kärlen. Eventuella matarkärl behandlas vid samma tillfälle. Ofta behövs flera behandlingar med några veckors mellanrum för bästa resultat.
Vid behandling av ådernät är det bra att ha realistiska förväntningar. Målet är en tydlig förbättring, inte att varje kärl försvinner. Blåmärken, brunaktig missfärgning och nya, mycket fina kärl i området förekommer och brukar klinga av med tiden. Stödstrumpa används en kortare period efteråt.
Vilken metod som passar bäst avgörs av en specialistläkare efter en klinisk undersökning, i kombination med ultraljud vid åderbråck, för att kartlägga om det finns bakomliggande venösa flödesproblem som bör åtgärdas.
Hur vanligt är respektive tillstånd?
Ådernät är betydligt vanligare än åderbråck. I stora befolkningsstudier har omkring 80 procent av männen och 85 procent av kvinnorna ådernät på benen, och de blir vanligare med stigande ålder.
Åderbråck är mindre vanligt och förekommer hos ungefär 20–40 procent av vuxna. Siffrorna varierar mellan studier beroende på hur man mätt, och skillnaden mellan män och kvinnor är mindre än man traditionellt antagit.
Vad kostar behandlingarna?
Priset beror på hur omfattande behandlingen är och sätts alltid individuellt efter en undersökning. Som riktvärde kostar en åderbråcksbehandling mellan 7 000 och 40 000 kronor, medan en ådernätsbehandling börjar från 3 850 kronor.
Behandling av ådernät är en kosmetisk åtgärd och omfattas inte av regionavtal eller högkostnadsskydd. Vid åderbråck bedöms vid nybesöket om dina besvär uppfyller regionens medicinska kriterier för behandling.
Hur vet jag vilket jag har?
Ofta går det att se själv. Buktande ådror som känns som knölar under huden, tillsammans med tyngdkänsla, värk eller svullnad i benet, talar för åderbråck. Ett fint nätmönster i hudplanet, utan knölar och utan besvär i benet, är ådernät.
Är du osäker, eller har du både synliga kärl och besvär i benen, får du ett säkert svar genom att låta en specialistläkare i kärlkirurgi undersöka benen, ofta med hjälp av ultraljud för att kartlägga blodflödet i de djupare och ytligare venerna. Det avgör inte bara vilket tillstånd du har, utan också vilken behandling som ger bäst och mest hållbart resultat.
Så går du vidare
Har du buktande ådror, tyngdkänsla, värk eller svullnad i benen är det värt att få besvären bedömda. Hos oss på Narva Åderbråckscenter möter du specialistläkare i kärlkirurgi som kartlägger blodflödet i benets vener och går igenom vilken behandling som passar dig bäst. Läs mer om behandling av åderbråck eller boka en tid för konsultation.
Handlar det däremot enbart om ådernät, utan buktande ådror och utan besvär i benet, behövs ingen medicinsk utredning. Läs då vidare på vår sida om behandling av ådernät, där du bokar behandlingen direkt.